Vi på Bintel tänker dels att det kanske inte är en väg som passar alla, dels att det för bostadsbolag ofta är svårt att bli swipad höger. Man får helt enkelt hitta andra vägar till svarta siffror på sista raden.
På Bintel rekommenderar vi då att man som bostadsbolag arbetar med sina avfallskostnader. Dessa kostnader har sakta men säkert smugit sig upp i topplistan över störst utgifter för våra bostadsbolag. I framtiden spås att den lavinartade ökningen av dessa kostnader kommer fortsätta, då utsläppsrätternas kostnad kommer fortsätta att skena.
Men vad är det som kostar, och vad kan man som bostadsbolag göra?
Häng med, så blir vi lite rikare utan några oönskade äktenskap på köpet.
Avfallstaxan - dyrt med restavfall
Avfallstaxan i Sverige är ofta miljöstyrd. Med detta menar vi att man som bostadsbolag eller privatperson inte rakt av betalar vad det kostar att ta hand om de olika avfallstyperna. T.ex. är kanske matavfallet i nuläget förhållandevis dyrt att återvinna rent eknomiskt, men taxan är då satt så att det ändå skall vara lönsamt för ett bostadsbolag att sortera ut det.
I vårt land ser vi en kraftig variation hos våra kunder i hur lönsamt det är att sortera. Två av våra nyckeltal är:
- Hur mycket sparar man på att sortera ut en fraktion, jämfört med om den hamnar i restavfallet?
- Hur mycket sparar man om man kan reducera bort ett restavfallskärl från t.ex. ett miljörum?
Nulägesbilden är ganska spretig, där vissa kommuner har lättare att spara pengar än andra. Det som är tydligt är dock trenden – det blir dyrare och dyrare med restavfall. Branschorganisationen Avfall Sverige och vårt kära Skatteverk är överens. Priset på utsläppsrätter kommer öka i samma skenande takt den gjort de senaste deceniumet. En kostnad som direkt överförs på CO2-utsläppens ärkeskurk i Avfallsbranschen: Restavfallet.
Sortering lönar sig, jobba med att få ner mängden restavfall.
Så, är det inte dyrt med restavfall i din kommun idag? Det lär det vara inom kort. Så insatser mot bättre sortering är sannolikt mycket lönsamt redan idag, och med all säkerhet inom en snar framtid.
Vad får effekt, hur slipper man vara beroende av en rik partner?
Vi på Bintel har kopplat upp hundratals miljörum och analyserar vad som funkar och vad som kanske inte funkar. Varje miljörum är kopplat till unika individer, med olika sorteringskulturer kopplade till miljörummen. Det är därför en utmaning att peka ut några enskilda faktorer som ökar sorteringen och sänker era kostnader, men vi gör i alla fall ett försök att lista 3 stycken.
1. Förstå era hämtställen
Hämtställen uppför sig väldigt olika. Vi ser variationer över säsonger, högtider och vilka personer som är kopplade till hämställena. Det vi ser överallt, oavsett sorteringsmässig startpunkt, är att man kan och oftast vill bli bättre. För att bli bättre krävs dock att man känner sina styrkor och svagheter.
När man samlar data och skapar en förståelse för sin avfallssituation, då kan man t.ex. identifiera var man har underkapacitet, eller var man behöver rikta sina kommunikationsinsatser.
Underkapacitet
En svaghet vi ofta hittar är underkapacitet för förpackningar, man kan helt enkelt inte hantera avfallsströmmarna med den kärlvolymen man har tillgänglig. Denna underkapacitet leder till en ond spiral av nedskräpning, ökad mängd restavfall och uppgivenhet inför sortering hos de boende.
Att ge plats åt förpackningsfraktioner som står överfulla leder ofta till väldigt höga restavfallsreduktioner. Vi ser typiskt siffor upp mot 20% mindre restavfall, när man åtgärdar fraktioner med underkapacitet. I den snart klassiska bilden nedan visar hur restavfallet ökar kraftigt, när behållarna för pappers- och plastförpackningar står överfulla.
Kommunikation
I Bintels analyser kan man i en kommun, eller bostadsbestånd, filtrera ut vilka sorteringstationer som fungerar bra och vilka som driver mycket kostnader och miljöbelastning.
Genom denna insikt kan man agera där det behövs, och inom de fraktioner som sticker ut. Istället för att skjuta brett med hagelbössan, kan man vara pricksäker som Robin Hood.
Detta ger effekten att man sparar pengar på onödiga insatser. Vidare kan man förbättra, och skräddarsy, insatserna på platser där de verkligen behövs.
Om du som kommunikatör visste, hur bra eller dåligt, man sorterar i ett specifikt miljörum, skulle det då påverkar er kommunikation mot de boende?
2. Stuktur är A och O
Det vi kan se i våra dataanalyser är att man får lite vad man ber om. Dimensionerar man efter dålig sortering, ja då står man där med mycket restavfall och hög nedskräpning.
Vissa boenden signalerar inte att källsortering är på allvar, detta genom att man har en stor överkapacitet för restavfall och bara enstaka “alibikärl” för exempelvis matavfall. Då kan man inte heller förvänta sig att de boende utvecklar en sorterande kultur.
Här visas ett exempel på hur ett 40-tal miljörum i en kommun sorterar i förhållande till hur “väldimensionerade de är”. Många saker påverkar hur välsorterande ett hämtställe är, men trenden nedan visar att dimensionering är en viktig sak att ha på plats. Att ha koll på vilka avfallsströmmar man har idag, och hänga med i hur dessa förändras över tid.
3. Beteende är E och I
Beteende kopplat till källsortering är ett jättebegrepp, som vi på Bintel jobbar med att förstå. Varje dag. Skall vi koka ner det till vad som får plats i denna text, så är det: “Jobba med det, det lönar sig”. Testa, mät och utvärdera. Dela sedan med er och lär av andra i branschen.
I många av våra projekt satsar bostadsbolag och renhållning på information, tydlig märkning och att göra miljörummen till något lite trevligare än den grå illaluktande bunker det en gång var. I dessa projekt ser man också tydlig effekt. Både på sorteringsgraden och på sista raden i bokslutet.
I ett av våra projekt gjorde bostadsbolaget en total förvandling av sina miljörum och reducerade restavfallet med 20%, en siffra vi ofta ser i de första stegen av förbättring. En reduktion som ger årliga besparingar, långt över den initiala förvandlingskostnaden.
Så pengar är inte allt, men det är trevligt när det finns ekonomiska och miljömässiga incitament som går hand i hand. Så är det ofta i vår bransch.
Kontakta oss, så tar vi ett snack om hur era rum kan gå mot “ekologiskt oberoende”.
