Motbevis till eviga sanningar
Varje bostadsbolag har det där bostadsområden där avfallshanteringen inte alls fungerar som man vill, och som man kanske helst bara glömmer bort. Områden där restavfallsbehållarna står i långa rader, fyllda till bristningsgränsen. Den röda tråden vi på Bintel ser är att man, mer ofta än sällan, hittar dessa miljörum eller sorteringsstationer i områden kopplade till socioekonomiska utmaningar.
Så vi på Bintel ställer oss frågan: Måste sorteringsgraden vara kopplat till antalet högskolepoäng i ett område, eller antalet nollor i lönekuvertet?
Förbo har tagit tag i saken och motbevisar dessa eviga sanningar i branschen. Samtidigt som man med Bintels lösning sparat 35% av restavfallskostnaderna i ett nafs
Problematiska områden kopplade till socioekonomiska utmaningar
Vi på Bintel samlar in data från 1000-tals miljörum och sorteringsstationer i Norden. Vi ser många kopplingar och trender som pekar på vad som krävs för att få sorteringen att fungera. Ofta ser vi områden som har kaotisk avfallshantering, där avfall oftare ligger på golvet än i behållarna. Och när det väl hamnat i behållarna är det sannolikt inte i rätt behållare. Allt för ofta är dessa problematiska områden kopplade till socioekonomiska utmaningar, hyresgäster som har fullt upp med att få vardagen att gå runt, och inte har fokus på avfallsfrågan. Lika ofta ser vi renhållningsbolag och bostadsbolag som har gett upp på dessa bostadsområden.
En giftig cocktail om man vill ha välfungerande och kostnadseffektiv avfallshantering.
Av denna anledning är det väldigt skönt att få berätta om Förbos projekt i Lindome och Balltorp, två områden som ofta nämns när man pratar om bristande avfallshantering i Mölndal.
Först några referenser
Vi på Bintel pratar oftast om nyckeltalet sorteringsgrad, vilket i princip anger hur stor del av den totala avfallsmängden som sorteras ut. Förenklat brukar vi sedan bedöma en sorteringsstation eller ett miljörum enligt nedanstående tabell.
Allt för ofta finner vi sorteringsgraden i utsatta områden runt sorgliga 35-40%. Men, vid analys av data från Balltorp och Lindome, ser vi att fallet inte är sådant.
Så vad är då Förbos hemlighet?
“Vi har gjort rätt mycket för att lyfta avfallshanteringen i dessa områden. En del av arbetet handlar om att analysera och förstå varför avfallshanteringen inte fungerar. Med Bintels data får vi hjälp med att resonera och tolka siffror, och på så sätt hitta rätt åtgärder. Åtgärder som vi nu kan se resultat från. Ofta handlar det om att skapa förutsättningar för att hyresgästen ska kunna göra rätt och så lite fel som möjligt” säger Förbos Områdeschef Johannes Remnegård.
De insatser man gjort under det senaste decenniet är:
- Övergått till underjordssystem för förpackningar
- Genomgång av sorteringsmöjligheter i bostäderna och utdelning av sorteringskassar i vissa områden
- Löpande kommunikationsinsatser och temadagar med de boende
- Kameraövervakning vid sorteringsstationerna
Sorteringsgraden före dessa insatser är okänd, eftersom man inte hade uppkopplade behållare. Men Johannes beskriver situationen före insatserna så här:
“Områdena Balltorp och Lindome är i mångt ganska lika på en del saker, även om de är olika på andra plan. Det som är gemensamt är deras utmaning med avfallshanteringen, och hur man får med sig hyresgästerna på tåget. Vi har kommit en bra bit på väg, men det är ett pågående arbete. “
Stora besparingar och bevis på att insatser fått effekt
Förbo kopplar upp ett 10-tal sorteringsstationer i de aktuella områdena, och påbörjar datainsamling. De första initiala datadrivna insikterna man får är:
- 400.000kr i årlig besparing, eller 35% av restavfallskostnaden, bara ett samtal bort. Kraftig överkapacitet på framförall restavfall identifieras och justeras in på de 10 uppkopplade sorteringsstationerna.
- Sorteringsgrad på en bit över 50%, vilket är en ovanligt hög siffra för socioekonomiskt utsatta områden. Fortsatt har Förbo en ganska lång väg kvar för att nå en god sorteringsgrad, men nu vet man vilka fraktioner som brister sorteringsmässigt.
Johannes kommenterar besparingarna så här:
“Det är roligt att kunna se att vissa kärl har vi haft alldeles för tät hämtningsfrekvens och nu kan vi spara pengar genom att bara lägga om frekvenserna.” Detta hade inte varit möjligt utan Bintel och datainsamlingen. Nu har vi det svart på vitt när kärlet är fullt.”
Nästa steg då?
Efter workshop tillsammans med Bintel och Tekniska förvaltningen i Mölndal, identifierades flera möjliga förbättringsprojekt. Först i tur står matavfallet, där man vill öka utsorteringen och förbättra kvaliteten.
I ett första steg har man undersökt vilken skillnad direktkommunikation har i effekt om man tar en personlig kontakt med de boende jämfört med om man bara skickar ut en broschyr i brevlådan.
Ni kan nog själva gissa effekten.
Vill ni följa Förbos utveckling, har frågor, eller vill ha mer detaljer?
Vi vill effektivisera avfallshantering och därigenom öka cirkularitet och förbättra resursutnyttjandet.
