Ansvarsförflyttningen för insamling av förpackningar kan vara den nystart som en applikation som återvinningsstationer behöver. I tidigare samarbete, mellan FTI och Bintel, har data samlats in från 1000-tals behållare, och slutsatserna baserat på dessa data var att utvecklingspotentialen är enorm. Med nytt ägarskap och nya ögon, tror vi att landets ÅVSer kan lyftas till något bättre.
Vi ser nu att fler och fler kommuner väljer att göra som VA SYD och påbörja sin digitaliseringsresa, och att man startar den med uppkoppling av sina ÅVSer.
Lars-Fredrik Alingfeldt, Enhetschef på VA SYDs avfallsavdelning beskriver syftet med satsningen så här:
“För mig har nivåsensorerna handlat om att få en bra överblick och möjlighet till uppföljning på att ÅVS:erna töms i tid. Nu när allt är nytt för oss, är det viktigt att vi snabbt lär oss hur ÅVS-insamlingen fungerar.”
En resa med 2 hållplatser i tiden
När vi ser på hur VA SYD planerar sin resa mot välfungerande ÅVSer, har man 2 tidshorisonter.
Kort sikt – Fixa situationen, här och nu
Den första tidshorisonten handlar om att agera här och nu, att fixa det som skapar problem idag. Likt de situationer Bintel sett i vårt samarbete med FTI, ser vi även här att de flesta stationer har problem med att hantera aktuella inflöden av pappers- och plastförpackningar.
Jenny Sponn, Strategisk inköpare på VA SYD tänker såhär kring den insamlingstjänst som man idag köper in:
“Gällande papper och plast så har nivåsensorerna hitintills verifierat det vi själva sett, att stationerna allt som oftast är underdimensionerade. Vi behöver se över kapaciteten för tömning av dessa fraktioner. På kort sikt använder vi därmed sensorerna för att justera tömningsintervall.”
Ett naturligt första steg är alltså att använda sensorernas data för att justera in kapacitet efter dagens behov. Detta för att undvika nedskräpning och skära ner på tung trafik, just nu.
Jenny fortsätter:
“Vi använder data för att takta in sällanfraktionerna (glas, metall, tidningar) och följer upp så att dessa tömts i tid. Nu i nästa steg kommer vi se över tömningsintervallen, och därefter testa någon typ av behovstömning.”
Så, för att hantera de säsongssvängningar vi ser i de flesta kommuner, krävs mer flexibilitet än att bara lägga om scheman och dimensionera om. Nyckeln till välfungerande och framtidssäkrade ÅVSer ligger i att använda data proaktivt, typiskt genom behovsstyrd tömning.
Medellång sikt, ett par år fram i tiden – Nyckeln är behovsstyrd tömning
Insamlade volymer under de senaste åren påvisar inte bara rekordvolymer år efter år, det visar också på stora regionala skillnader. Vissa kommuner har fallande trend för förpackningar och vissa kraftigt ökande.
Vidare varierar inflödet av förpackningar mycket olika över säsongen, där vissa kommuner har en relativt jämn belastning över året och vissa har enorma säsongsberoende svängningar.
I VA SYDs fall ser vi en kraftigt ökande trend för t.ex. Pappers- och plastförpackningar. Om trenden håller i sig kommer man ha 25% mer förpackningar i sina ÅVSer år 2027. En situation som idag hade varit helt ohållbar att hantera. Utan data och planering är det svårt att agera proaktivt på detta.
Under projektet kommer mätningar visa hur inflödet av förpackningar varierar under året i just Malmö, och hur det kommer slå mot olika platser i Malmö. Även dessa insikter kommer vara värdefulla i ett proaktivt arbete, till exempel som underlag för resursplanering kommande säsonger, som underlag för upphandling av en effektiv insamling samt för att kunna göra effektiva modeller för behovsstyrd tömning.
Andra krafter som påverkar belastningen på våra ÅVSer är att FNI blir mer och mer utvecklat i vårt land. Detta bör avlasta vissa ÅVSer, men vilka det är och hur mycket kräver igen att man har bra data och arbetar med att få en överblick.
Vi på Bintel ser fram emot att följa VA SYDs och andra kommuners resa mot välfungerande återvinningsstationer.
Har ni frågor om hur ni skall få er nya ÅVS att fungera på bästa sätt?
Vi vill effektivisera avfallshantering och därigenom öka cirkularitet och förbättra resursutnyttjandet.