Effekten av detta är att många transporterar matavfallspåsen omsluten av en plastpåse på väg ner till miljörummet. Väl framme är det lätt hänt att även plastpåsen åker med ner i sopkärlet.
Då plast inte gör sig väl som gödsel på våra åkrar, blir renhållningen tvungen att klassa ner avfallet till restavfall. Ett tämligen sorgligt slut för en annars fin sorteringsinsats.
Statistik som inte ljuger, tillsammans lyckades vi få till en framgångsrik matavfallskampanj och fortsättning följer.
Bakgrundshistorien handlar inte om mätbarhet i meter, utan snarare i kronor och CO2 -avtryck. Mölndalsbostäder upplever utmaningar med att mycket plast hamnar i matavfallet, vilket resulterar i att matavfallet klassas om till restavfall vid tömningen. Därmed missas chansen att omvandla det till biogödsel, vilket svider i både plånbok och själ på ett miljömedvetet bostadsbolag som Mölndalsbostäder.
Marie Noaksson, marknadskoordinator beskriver det som att samarbetet med Bintel och Tekniska förvaltningen blev ett uppvaknande, och när vi märkte hur många matavfallskärl som blev till restavfall började vi fundera. Varför är det mycket plast i matavfallet? Beror det på okunskap eller lathet?
– Vi ville hitta ett svar, berättar Marie Noaksson
I samband med ett datainsamlingsprojekt, tillsammans med Bintel och Tekniska förvaltningen i Mölndal, utfördes ett helt batteri med kommunikationsinsatser mot hyresgäster kopplade till ett pilotrum i Mölndal. Kampanjerna byggde på information från Avfall Sveriges kampanj “Gör det inte svårare”, och innehöll flera olika kommunikationsvägar:
● Förberedande information: Personligt utskick till de boende, där syftet med kampanjen förklarades. Vad som skulle vi göras och varför.
● Information i miljörummet: Tydlig märkning i miljörummet, där man påminde om syftet.
● Återkoppling: I miljörummet återkopplades varannan dag hur många plastpåsar som hade återfunnits i sopkärlen för matavfall. Detta på ett tydligt schema, väl synligt för hyresgästerna.
Så, kopplat till forskning i ämnet kan man säga att Mölndalsbostäder gjort rätt och använt kommunikationsvägar som fungerar, och använder det kanske viktigaste verktyget i lådan: Återkoppling.
Ofta ser vi att miljörum är små till ytan. För att då undvika att hamna i situationer med underkapacitet, så krävs att avfallet hämtas väldigt ofta. Man tvingar alltså in onödig tung trafik i boendemiljön, samt att man ofta taxeras upp av renhållningsbolagen för högfrekvent insamling.
För att undvika detta krävs att man vid ritbordet har en förståelse för avfallshantering, så att miljörummen får den yta som behövs. Andra reaktiva lösningar blir annars att flytta ut vissa fraktioner utanför miljörummen, i kärlskåp eller underjordsbehållare. Nödlösningar som gör hanteringen av avfall svårare för de boende – en väg man inte vill vandra.
Hur gick det då? Försöket är ungt, och resultaten preliminära, men svaret är ändå:
Bra, och frågan är om inte det här sättet att kommunicera på, en blandning av nudging och personlig info, är framgången till den lyckade matavfallskampanjen?
Låt oss gå igenom resultaten.
Specifikt gällande plast i matavfallet
Antalet plastpåsar i matavfallet räknades manuellt, varannan dag och sammanställningen visar en minskning med ca 30% jämfört med mätningar före kampanjen.
– Det är roligt att kampanjen har gett resultat då vi fastighetsarbetare
hellre lägger tiden på att göra fint i våra områden än att plocka plast i
matavfallskärlen, säger Arben Salihi.
Vidare undersöktes vilken effekt denna specifika kampanj, gällande plastminskning i matavfallet, hade på den generella matavfallsinsamlingen.
Generell effekt på matavfallsinsamlingen
Om vi kikar på Mölndalsbostäders övriga ca 35 uppkopplade miljörum, där inga matavfallskampanjer ännu utförts, då kan man se en trend som påvisar viss minskning i total mängd matavfall under 2022. Möjligtvis en effekt av sviktande konjunktur, vilket kan få effekt på minskat matsvinn.
I miljörummet, där kampanjen utförts, såg man däremot motsatt trend efter att insatserna påbörjats. En ganska kraftig ökning i utökad mängd utsorterat matavfall.
Informationskampanj med återkoppling ger effekt
- 30% mindre plast i matavfallet.
- Kraftig ökning i mängd insamlat matavfall, i en miljö där övriga testobjekt visar minskande trend.
Nästa steg i projektet blir att skala upp detta försök, samt att följa långtidseffekterna på sorteringen.
Att arbeta med sina miljörum ger effekt! Bra jobbat säger vi på Bintel, och
grattis till en lyckad matavfallskampanj!
