Om restavfallet var en frisyr, så är sannolikt hockeyfrillan det närmaste vi kommer. Likt gul frukt i maten, bör denna få stanna kvar i sitt decennium. Tag er dock i akt, restavfallet har, likt hockeyfrillan, en tendens att krypa fram av sig själv, om man inte aktivt arbetar med problemet och besöker sin frisör regelbundet.
Låt oss fördjupa oss i denna metafor och ge tips på några frisörer Bintel besökt i sina projekt under 2023.
En snabb sökning på Wikipedia berättar att ishockeyfrisyren sannolikt har funnits lika länge som vi har genererat restavfall. Även romarna har skrivit texter om detta håriga otyg, så kanske skall vi inte lasta 80-talet så hårt trots allt.
Vi på Bintel arbetar i väldigt många projekt med att reducera restavfallet runt om i Norden. Hur man går tillväga är ofta en ganska komplex sak att svara på men här listar vi några av de insikter branschen har gett oss.
Vad skapar mycket restavfall
I våra projekt ser vi att det finns många olika faktorer som bidrar till en ökad restavfallsmängd. Vi har i tidigare artiklar berättat om samband mellan struktur och beteende, där korrelation mellan fysiska förutsättningar och utfall är tydliga. Har man ett miljörum som är “skruvat” för mycket restavfall, så får man också just det. Som man bäddar får man alltså ofta ligga.
Nedan visas ett diagram över sorteringens korrelation till fysiska förutsättningar för att kunna sortera. Svart ruta ”X-faktorn” visar miljörum med likvärdiga förutsättningar men med stor spridning i sorteringsgrad, det finns alltså, såklart, andra faktorer än dimensionering som påverkar sorteringen.
Yttre faktorer
Förutom en uppsjö av inre faktorer som antal lägenheter och hyresgäster kopplade till ett miljörum, ålder och inkomst för de boende, omsättning av hyresgäster etc, så har vi ett gäng yttre faktorer som påverkar restavfallsmängden i ett miljörum.
Två av dessa yttre faktorer, ser vi ha direkt och stor påverkan på miljörummen. Vi pratar om “Konjunktur” och “Generella förändringar i köpbeteende”. Dessa är exempel på faktorer som tvingar branschen att aktivt arbeta med sina miljörum och återvinningsstationer, om man vill undvika kaos och skenande restavfallsmänder i sina miljörum.
Så, insatser för avfallsförebyggande och restavfallsminimering är desvärre ingen one time fix, det kräver kontinuerligt fokus. Annars växer problemet vi nämnde i ingressen.
I våra projekt tillsammans med företag, kommuner och bostadsbolag runt om i vårt land, ser vi att ovanstående faktorer stökar till det rätt mycket vid dimensionering av sorteringsstationer och miljörum.
Det som var är en sanning för 5år sen, kanske bör ses med nya ögon idag. Köpbeteendet förändring speglas i data från insamling från FTIs återvinningsstationer runt om i landet. Vi skriver mer om det i denna artikel. De senaste åren har insamling av papper- och plastförpackningar ökat med 20-30%. Få, av de ca 1000 miljörummen, vi mäter på är rustade för en fortsatt sådan ökning.
Ok, det låter svårt, vad är då planen?
Att bygga en sorterande kultur hos de boende kan, med dessa förutsättningar, kännas hopplöst. Som att bygga korthus på Pågatåget mellan Teckomatorp-Kävlinge.
Det som krävs är strukturerat och kontinuerligt arbete med avfallsfrågan. Och det behöver inte vara så svårt, det mesta vi ser att ni jobbar med i branschen har faktiskt mätbar effekt.
Några exempel på enkla insatser som ger effekt:
Omdimensionering
De första stegen vi tar i vår process mot SUB100 ZeroRestavfall är att justera in miljörummets kapacitet. Det handlar i princip om att säkra att det finns plats i kärlen för återvinningsfraktionerna, och möjligheten till orimliga restavfallsmängder begränsas.
Vi ser restavfallsminskningar med upp till 20% i våra projekt med dessa första insatser.
Grovavfall och stora säckar
En annan strukturell insats som verkar ge mätbar effekt är att begränsa storleken på vad man kan slänga i restavfallet. Detta kan göras genom att låsa restavfallets lock, och förse locket med inkastluckor. På detta sätt hamnar inte julgranar, bildäck eller stora säckar med osorterat avfall i restavfallsbehållarna.
Från detta ser vi en restavfallsreduktion på runt ytterligare 10%.
Vi arbetar med väldigt många kreativa bostadsbolag och kommuner, vi delar gärna med oss av fler sådana insikter gällande vad som har effekt.
Det kan tyckas som en evig kamp att hålla undan restavfallet. Men om man strukturerat börjar arbeta med frågan, och låter folk i sin organisation få resurser och tid att ta frågan på allvar, då blir det snart lika naturligt som att gå till frisören fredag innan löning.
Data visar att i princip alla som aktivt arbetar med sina miljörum får bättre sortering. Oavsett initiala förutsättningar.
Eller som vår vän MacGyver hade sagt:
“You can do anything you want to do, if you put your mind to it”
